Nolltolerans mot Facerape
Häromveckan hörde jag ett skratt i ett rum fyllt av vuxna personer som pratade om att en av dem hade blivit ”facerapad”. Jag reagerade inte speciellt starkt då men episoden stannade ändå kvar i mitt minne. Desto mer jag tänker på vad handlingen innebär desto mer upprörd blir jag över hur lätt många tar på det. Enligt datainspektionen innebär facerape att Facebook-kontot kapas av någon annan som skriver elaka eller ”roliga” saker i ens eget namn. I en artikel i Dagens Nyheter kan vi läsa om en färsk underökning från Datainspektionen som visar att nästan hälften av alla ungdomar har blivit utsatta. För mig handlar det om stöld av identitet, en viss grad av mobbing och ett allmänt oacceptabelt beteende. Att vissa ungdomar skrattar åt saken och inte förstår allvaret av konsekvenserna kan jag förstå, däremot så begriper jag inte varför många vuxna fortfarande skrattar åt ett fenomen som i själva verket är en olaglig handling. Givetvis finns det olika grader av fara i det som skrivs i ett annat namn, dock återstår det att grundhandlingen är fortfarande inte ok. Jag är en stor förespråkare av nya medier och tycker inte att verktygen i sig är boven i dramat. Det är alltid vi människor som bär ansvaret för hur vi använder oss av de verktyg vi har tillhands. Kan vi då lösa problemet om vi vuxna enhetligt och omedelbart bestämmer oss för att aldrig någonsin ”facerapa” någon? Svaret på den frågan är givetvis nej. Vi har ett ansvar som sträcker sig mycket längre. Facbook och många andra medier är en del av dagens samhälle och vi behöver ha normer som är så tydliga att våra barn och ungdomar i samhället inser vikten av att följa dessa. Varken den som utsätter andra eller den som blir utsatt ska skratta åt saken. Det finns inget kul med att någon kapar ditt barns eller ditt egna konto och tar chansen till kränkning och offentlig förolämpning. Vi kan inte kontrollera eller eliminera vissa saker. Det är dock vikigt att visa att vi inte accepterar det. Att sno en annans identitet och utnyttja den borde vara lika fel i våra ögon som att använda droger, tillåta rökande barn, misshandel eller mobbing. Det är dags att stå upp och säga ifrån: Det finns ingenting som är roligt med facerape, aldrig!
Alexandra
Sminka över eller gå på djupet?
Att själva varumärket är en tillgång för företag, organisationer och städer vet de flesta idag. Men vad händer med varumärket när företaget drabbas av kriser, avslöjanden och andra oförutsedda händelser? Östersund har i många år skickligt positionerat sig i Sverige och Europa som Vinterstaden Östersund. Varumärket har laddats med begrepp som ren luft, härliga vintrar, friluftsliv och drickbart vatten direkt från Storsjön. Men den bilden har förändrats drastiskt. Den 29 november 2010 rapporteras i DN att tusentals Östersundare insjuknat. Orsaken visar sig vara en svårspårad bakterie. Hela vintern rapporteras om jakten på bakterien och antalet nya insjuknade i Östersund. Nu återstår det att se om Östersunds kommun och näringsliv väljer att gå på djupet med att rentvå sitt varumärke, eller om man väljer att i kampanjform sminka över, som Göteborgs Energi och deras aningslösa reklamkampanj som retar gallfeber på Göteborgarna. /Andrea
Personligt varumärke på djupet
Jag blev nyligen intervjuad tillsammans med Göran Adlén (som kallar sig trendspanare) och tre andra personer insatta i Personligt Varumärke. Djupet och bredden i begreppet personligt varumärke fångas av rapportförfattarna på Linnéuniversitetet, Karin Tydén och Pia Bergdahl. Titeln kan utmana både frälsta och skeptiker: ”This is the era of the personal brand: En studie om betydelsen av det personliga varumärket i professionella sammanhang i dagens samhälle”. Jag undrar om ditt personliga varumärke är möjligt att tratta ner i en slogan, tagline eller payoff? Mitt eget varumärke har visat sig att inte vara det. Rapporten är läsvärd och ger belägg för titeln. (På bilden ser du Karin Tydén.)
Sveriges Informationsförening förtjänar ett bra namn
Jag tycker medlemmarna, ungefär 5000 informatörer i Sveriges Informationsförening, förtjänar ett riktigt bra namn. De förslag som nu ligger är inte helt hundra. Därför skrev jag detta inlägg på Informationsföreningens blogg idag.
”Vi önskar väl alla ett namn som säger vad vi sysslar med och de värden vår yrkesgrupp tillför företag, samhälle och organisationer? Redan ordet informatör känns missvisande. Lägg därtill information och ordet förening, inget som ger en rättvisande bild av vad vi egentligen sysslar med.
Därför är det förståeligt att föreningens styrelse har initierat ett namnbyte. Också självklart att jag som medlem bjuds in att tycka till om namnförslagen. Men dessvärre fastnade jag redan på första frågan och kunde därför inte komma vidare i webbenkäten. Gillar inte något av de två (!) ganska lika namnförslagen, som ju är identiska med Sveriges Kommunikationsbyråer (organiserar reklambranschen). Bakgrunden till namnbytet beskrivs…”Läs inlägget här.



